Hitta släktingar du tappat kontakten med
Uppdaterad 19 augusti 2026 · Av redaktionen
Två helt olika sökningar döljer sig bakom samma fråga. Lever släktingen i dag räcker oftast ett namn och en ort i en söktjänst som Ratsit, som hämtar uppgifterna ur folkbokföringen. Handlar det i stället om att spåra någon bakåt i tiden är Riksarkivets digitala forskarsal helt gratis sedan 2018, med kyrkoarkiv som går flera hundra år tillbaka.
De två spåren möts ibland i samma ärende: ett dödsbo där du plötsligt behöver hitta en nu levande arvinge till en person som gått bort. Då tar genomgången av avlidna personer och dödsbon vid.
Om du går vidare till en tjänst via en märkt länk kan vi få provision från tjänsten.
Är släktingen i livet i dag, eller släktforskar du bakåt?
Svaret avgör vilket spår du ska följa, och spåren leder till helt olika verktyg.
Släktingen lever
Du vet eller misstänker att personen finns kvar i Sverige i dag. Lösningen är personsökning: folkbokföringen och en söktjänst ger namn, adress och telefonnummer på minuter.
Du släktforskar bakåt
Du bygger släktträdet uppåt eller sidledes, ofta flera generationer bort. Lösningen är kyrkoarkiv och indexerade register, i första hand gratis via Riksarkivet.
Hitta en nu levande släkting via folkbokföringen
Grunden är att folkbokföringen inte bara registrerar var en person bor. Enligt Skatteverket förs också uppgifter om make eller maka, barn, föräldrar och vårdnadshavare in i registret – det är den familjekopplingen som gör att en söktjänst kan hitta en släkting, inte bara en enskild person. Uppgifterna sprids sedan vidare på två vägar: Navet till myndigheter som får dem dagligen eller veckovis, och SPAR till företag mot avgift, uppdaterat varje dag med nya uppgifter från folkbokföringen. Det är den senare kedjan som håller adressuppgifterna hos söktjänster som Ratsit aktuella.
- Adresshistorik hos SkatteverketFrån 1991 och framåt
- ÄktenskapsregistretUppgifter från 1921, ej fullständigt
- Bouppteckningar hos SkatteverketFrån 1 juli 2001, kostnadsfritt
- Äldre bouppteckningarHos Riksarkivet, mot en mindre avgift
Den mest heltäckande källan för att slå upp en nu levande släkting, skriver facktidskriften Släkthistoria, är det Skatteverket kallar personbilden: fullständigt namn, personnummer, födelseort, bostadsadress, medborgarskap, civilstånd och – avgörande för släktforskning – namn och personnummer på både föräldrar och barn. Uppgiften är offentlig utom vid adoption, könsbyte eller skyddad identitet, och beställs enklast per telefon eller mejl hos Skatteverket. Ange att ärendet gäller släktforskning så vet handläggaren vilka uppgifter som är relevanta.
Sista steget: hitta adress eller telefonnummer till personen
När namn och ungefärlig ålder väl är kända återstår bara att hitta kontaktvägen, och där rekommenderar Släkthistoria uttryckligen söktjänster som hitta.se, Ratsit och birthday.se – en oberoende bekräftelse på att det är rätt sista steg, inte bara vårt eget råd. Kontrollera alltid födelsedatumet mot det du redan vet, eftersom flera personer ofta bär exakt samma namn.
Får du ingen träff, pröva att personen har bytt namn. Ratsits personsök tar för- och efternamn var för sig, vilket fångar upp både giftermål och egna namnbyten. Sätt också förväntningarna rätt om trädet är stort: letar du efter ättlingar till en mor- eller farförälders syskon kan det efter bara tre generationer handla om uppåt hundra nu levande personer att sortera bland.
Sök personen och få adressen direkt
Har du ett namn och en ungefärlig ort eller ålder räcker det för att hitta aktuell adress och telefonnummer.
Sök släktingen hos RatsitAnnonslänk
Är det gratis att släktforska bakåt i tiden?
Den seriösa grundforskningen, ja. Riksarkivet slopade betalväggen till sin digitala forskarsal 2018, och i dag går det att söka fritt bland cirka 70,5 miljoner inskannade arkivhandlingar: kyrkböcker, kartor, skattelängder, militära rullor och bouppteckningar. Det är fördjupningsverktygen – indexerade databaser, DNA-test, kommersiella abonnemang – som kostar pengar, inte själva grundforskningen i kyrkoarkiven.
Riksarkivets digitala forskarsal rymmer cirka 70,5 miljoner inskannade arkivhandlingar och har varit gratis att söka i sedan betalväggen togs bort 2018.
Källa: Sveriges Släktforskarförbund (Rötter)Nybörjarmetoden bygger på att följa en person genom serierna i tur och ordning: husförhörslängder fram till 1896, därefter församlingsböcker fram till 1991, och inom dem födelse- och dopböcker, flyttningslängder, vigselböcker och dödböcker. Ett vanligt nybörjarfel är att ge upp för tidigt när ett namn inte stämmer – enligt Riksarkivet varierade både stavning och namnform kraftigt före 1900-talet, då patronymikon var vanligt: sonen till Anders hette Andersson, dottern Andersdotter, och nästa generation bytte mönster igen.
En 70-årig sekretessgräns gör nyare uppgifter svårare att nå direkt i arkiven, och det är precis vid den gränsen som det ofta är enklare att gå via Skatteverkets beställningsvägar i stället, som beskrivet ovan.
Vilka gratisdatabaser är värda att känna till?
Utöver Riksarkivets egen forskarsal finns flera indexerade register som kompletterar varandra. Sveriges dödbok, från Sveriges Släktforskarförbund, är den mest använda och ger namn, födelse- och dödsdatum, civilstånd, dödsort och adress – täckningsåren skiljer sig mellan utgåvorna, så kontrollera alltid vilken version du använder. Begravda i Sverige visar var en person ligger begravd och vilka andra som delar samma grav, även om ungefär 5 procent av landets kyrkogårdsförvaltningar ännu inte är digitaliserade. FamilySearch, världens största ideella släktforskningssajt, erbjuder gratisversioner av mycket av det kommersiella aktörer tar betalt för, med stora delar av de svenska kyrkoarkiven inskannade. För Stockholm, Halland, Skåne och Blekinge finns dessutom regionala register som Rotemansarkivet och Demografisk databas södra Sverige.
Vad kostar ett DNA-test eller ett abonnemang hos MyHeritage eller Ancestry?
Här går gränsen mellan gratis och betalt tydligast. Ett DNA-test från MyHeritage kostar enligt dna.se från cirka 950 kr i ordinarie pris, ofta 600–700 kr vid rea, och det grundläggande resultatet – etnicitet och DNA-matchningar – kräver inget abonnemang. Vill du i stället låsa upp hela funktionsutbudet, som Smart Matches och tillgång till fler arkiv, kostar tilläggsprenumerationen MyHeritage Complete enligt samma källa från cirka 1 350 kr per år. Ett AncestryDNA-kit kostar från cirka 1 050 kr plus frakt till Sverige på ytterligare cirka 39 kr, med en separat, valfri Ancestry.com-prenumeration för historiska dokument och andras släktträd från cirka 260 kr per månad. Räkna med att aktuella priser bör kontrolleras direkt hos leverantören innan köp, eftersom de ändras.
Ett DNA-test används för att verifiera pappersforskning, hitta en okänd biologisk förälder, eller få kontakt med släktingar man inte visste fanns via en matchningsdatabas. Störst är AncestryDNA med över 25 miljoner testade, medan MyHeritage har proportionellt fler nordiska användare och tar emot gratis uppladdning av rådata från andra tester.
Så tar du kontakt utan att skrämma bort någon
Börja gärna med de äldsta släktingarna i ett släktled – de minns oftast längst tillbaka och har ofta mer tid att svara. Ett skrivet meddelande, brev eller mejl, är en tryggare första kontakt än ett oanmält besök eller telefonsamtal: presentera dig, förklara släktskapet, var tydlig med vad du undrar över och lämna dina kontaktuppgifter. Vissa vill av olika skäl inte ha kontakt, och det förtjänar att respekteras precis som du själv skulle vilja bli respekterad.
Vanliga frågor om att hitta släktingar
Kan Skatteverket hjälpa mig hitta en släkting?
Ja, för nu levande personer via personbilden och adresshistoriken, och för familjerelationer via äktenskapsregistret och bouppteckningar. Skatteverket har ingen egen sökruta öppen för allmänheten, utan uppgifterna beställs per telefon eller mejl med namn och helst personnummer på den du söker.
Hittar jag släktingar utomlands på samma sätt?
Delvis. Svenska söktjänster bygger på den svenska folkbokföringen och fungerar sämre för personer som flyttat utomlands. Genomgången av att hitta personer utomlands går igenom vilka vägar som fungerar i Norden och övriga världen.
Jag har hittat för många personer med samma namn – hur sorterar jag rätt?
Lägg till det du vet om ort, ålder eller personnummer i sökningen. Har du redan ett personnummer från en bouppteckning eller ett gammalt dokument beskriver genomgången av personnummersökning nästa steg, liksom vad siffrorna i själva personnumret betyder.
Kan jag beställa en kreditupplysning för att spåra en släkting?
Nej, inte utan ett legitimt ekonomiskt behov – att bara vilja hitta en adress räknas inte. En vanlig personsökning bygger i stället på offentlig folkbokföringsinformation och kräver ingen motivering. Varför den skillnaden finns förklaras i genomgången av hur personupplysning fungerar i Sverige.
Möttes du av ett dödsbo i stället?
Ibland leder släktforskningen till ett dödsfall där du behöver hitta nu levande arvingar snarare än en person i livet.