Hitta uppgifter om en avliden person och om dödsboet

Uppdaterad 19 augusti 2026 · Av redaktionen

Om du går vidare till en tjänst via en märkt länk kan vi få provision från tjänsten.

Kan man se avlidna personer på Ratsit?

Inte som lista. Det går inte att bläddra bland avlidna eller filtrera fram dem, och den som letar efter en sådan funktion kommer att leta förgäves. Söker du däremot upp en namngiven person kan personens egen profilsida visa en notering om att hen registrerats som avliden, med datum.

Att uppgiften alls kan dyka upp beror på hur ett dödsfall registreras i Sverige. En läkare utfärdar ett dödsbevis som går till Skatteverket, och enligt Skatteverket registreras dödsfallet i folkbokföringen normalt inom någon dag. Därefter går informationen vidare automatiskt till andra myndigheter, banker, försäkringsbolag och en lång rad privata företag. Söktjänsterna sitter i andra änden av den kedjan.

Håll ändå isär rollerna. Skatteverket är registerhållaren, söktjänsten är en sammanställning av offentliga uppgifter. Ska besked om dödsfallet användas mot en bank, en försäkring eller i en bouppteckning duger bara myndighetens papper. Varför uppgifterna över huvud taget är sökbara går att läsa i genomgången av hur personupplysning fungerar i Sverige.

Hur länge syns en avliden person hos en söktjänst?

Kortare tid än de flesta tror, och ingen kan lova exakt hur länge. Användare som följt enskilda profiler beskriver samstämmigt att noteringen om avliden står kvar i ett par månader och att profilen sedan försvinner ur det sökbara registret. Ratsit bekräftar ingenting sådant själv: i tjänstens egna frågor och svar förekommer ordet avliden inte en enda gång, och företaget publicerar ingen tidsgräns.

Betrakta alltså tidsfönstret som en tendens, inte som en regel du kan planera efter. Den praktiska konsekvensen är enkel. Ser du noteringen och behöver uppgiften, skriv av datumet direkt i stället för att tänka att du kan gå tillbaka nästa månad. Och ska uppgiften hålla i ett ärende, beställ ett dödsfallsintyg parallellt.

Så får du en officiell bekräftelse från Skatteverket

Skatteverket har ingen sökruta där allmänheten kan slå upp om en person lever. I stället kontaktar du myndigheten och begär ett dödsfallsintyg. Det finns i två varianter, och skillnaden mellan dem avgör hur mycket arbete du sparar.

Det vanliga dödsfallsintyget bekräftar dödsfallet. Dödsfallsintyget med släktutredning visar därutöver de efterlevande, alltså i praktiken vilka personer som är arvingar efter den avlidne. För den som just har fått ansvaret för ett dödsbo är den andra varianten nästan alltid rätt val, eftersom den ger namnen på de personer som ska kallas till bouppteckningen.

• KostnadIngen avgift
• Gäller dödsfallEfter 1 juli 1991
• Två varianterDödsfallsintyg, eller med släktutredning som visar efterlevande
• Beställs viaSkatteupplysningen 0771-567 567, servicekontor eller formulär

Gränsen vid den 1 juli 1991 är inte godtycklig. Då flyttade folkbokföringen från kyrkan till Skatteverket, och dödsfall dessförinnan finns därför inte i myndighetens eget material utan i kyrkoarkiven. Ligger ditt ärende längre tillbaka i tiden, hoppa till avsnittet om äldre dödsfall längre ned.

Att du får fråga beror på offentlighetsprincipen. Uppgifter om avlidna personer i folkbokföringen är allmänna handlingar, och du behöver varken uppge något skäl eller vara släkt för att ta del av dem. Uppgifter om levande personer är däremot mer skyddade, vilket märks i tonen om du ringer och frågar brett i stället för konkret.

Hur hittar du adressen till en dödsbodelägare du saknar kontakt med?

Det här är den fråga som oftast stoppar upp ett dödsbo. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen, klockan tickar mot fyramånadersfristen, och någonstans i släkten finns en kusin eller ett halvsyskon som ingen har hört av på femton år. Rådgivningstjänsten Lawline har besvarat exakt den frågan och pekar ut tre steg i tur och ordning: fråga personen direkt om det går, använd en söktjänst på nätet, och kontakta Skatteverket om du har personnumret.

Steget i mitten är det som avgör hur lång tid det tar. En sökning på namn eller personnummer hos Ratsits personsök ger folkbokföringsadressen direkt på skärmen, och den sökta personen får ingen notis om att någon har letat. Har du bara ett namn och en vag aning om ort fungerar det också, men räkna med att sortera bland flera träffar. Har du hela personnumret går det snabbare, och den vägen beskrivs steg för steg i guiden till att söka på ett personnummer.

Vet du inte alls vilka arvingarna är, ta släktutredningen från Skatteverket först. Då får du namnen, och sedan är det bara adresserna som saknas.

Bouppteckning eller dödsboanmälan?

Dödsboet är den avlidnes tillgångar och skulder samlade i en egen juridisk person, med ett gammalt namn som fortfarande dyker upp i äldre handlingar: stärbhus. Dödsbodelägarna är arvingarna och testamentstagarna, och de bestämmer gemensamt vad som ska hända. Boet upphör först när arvskiftet är klart.

Huvudregeln är bouppteckning. Undantaget heter dödsboanmälan och gäller när tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnaderna. Då gör anhöriga i stället en anmälan till kommunen där den avlidne var folkbokförd, och socialkontoret prövar den. Det är en betydligt enklare väg, men den är inte valfri: räcker tillgångarna till mer än begravningen ska bouppteckning göras.

Bouppteckningen görs av en bouppgivare tillsammans med två utomstående förrättningspersoner som inte själva ärver, antingen på egen hand eller med hjälp av begravningsbyrå eller jurist. Den registrerade bouppteckningen är sedan dödsboets legitimationshandling, och det är därför banken vägrar släppa fram uttag från den avlidnes konto innan den finns.

• Informationsbrev från SkatteverketTidigast tre veckor efter dödsfallet
• Bouppteckningen ska inInom fyra månader efter dödsfallet
• Anstånd söksInom tre månader efter dödsfallet
• HandläggningstidCirka 12–13 veckor innan ärendet får en handläggare (Skatteverkets uppgift i augusti 2026)

Lägg märke till hur de två fristerna hänger ihop. Anståndet ska sökas inom tre månader, alltså en månad innan själva bouppteckningen ska vara inne. Upptäcker du i månad fyra att en arvinge saknas är det för sent att be om mer tid, och det är precis därför adressjakten inte tål att skjutas upp.

Beställ en kopia på bouppteckningen och få hela delägarlistan

Gäller ditt ärende ett dödsbo som redan är avslutat, eller behöver du veta vilka som var dödsbodelägare i ett annat bo, finns en genväg få känner till. Skatteverket har en e-tjänst där du beställer en kopia på en registrerad bouppteckning, och kopian skickas automatiskt till din e-post inom några minuter. I handlingen står samtliga dödsbodelägare med sin relation till den avlidne.

Två förbehåll gäller. Bouppteckningen måste redan vara registrerad, eftersom det inte går att bevaka ett ärende som fortfarande handläggs. Och arkiven är delade efter årtal: bouppteckningar från och med den 1 juli 2001 finns hos Skatteverket, medan äldre handlingar beställs hos Riksarkivet, som förvarar dem i två serier för tiden 1980 till 2001 respektive fram till 1979.

Kopian ger dig namn och släktskap, inte adresser. Den delen får du lösa själv, och där är personsökningen på namnen det snabbaste steget vidare.

Glöm inte adressen till dödsboet

Ungefär en vecka efter att dödsfallet registrerats skickar Skatteverket ut en blankett för adressändring. Den första ändringen får göras av en dödsbodelägare, en boutredningsman, en bouppteckningsförrättare, en begravningsbyrå eller någon annan behörig företrädare. Därefter blir det trögare: senare ändringar kräver samtliga dödsbodelägares underskrifter, eller fullmakt från dem. Blanketten heter SKV 8403 och skickas till Skatteverket, 205 30 Malmö.

Hur hittar du ett dödsfall som skedde för länge sedan?

För allt som ligger före den 1 juli 1991 tar Skatteverkets intyg slut och släktforskningens källor tar vid. Tre register täcker det mesta, och de kompletterar varandra snarare än överlappar.

Riksarkivets Dödregister bygger på kyrkans död- och begravningsböcker och går att söka på förnamn, efternamn, hemort, församling, datum, anhörigs namn och län. Träffen ger namn och ibland yrke, ålder eller födelsedatum, hemort, anhörig, källarkiv, tidpunkt för dödsfall och begravning samt dödsorsak. Haken är täckningen: registret omfattar Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Kristianstads, Malmöhus och Västernorrlands län, inte hela landet.

Sveriges dödbok från Sveriges Släktforskarförbund är rikstäckande i stället. Senaste utgåvan omfattar avlidna i Sverige mellan 1800 och 2024 och innehåller namn, födelse- och dödsdatum, civilstånd, dödsort och adress för över 15 miljoner personer. Den finns som USB, som webbversion och på många bibliotek, vilket gör biblioteksvägen till det billigaste sättet att göra en enstaka sökning. Samma förbund står bakom Begravda i Sverige, en databas över gravsatta personer vid ett stort antal begravningsplatser, där en post normalt ger namn och dödsår.

Leder spåret vidare till nu levande släktingar när du väl har dödsdatumet, fortsätter det i genomgången av hur du hittar släktingar du tappat kontakten med.

Dödsannonser och minnessidor

Den snabbaste vägen till besked är ibland den enklaste. Anhöriga publicerar dödsannonser och minnesord både i dagstidningar och på särskilda sajter, där Familjesidans minnesrum och Fonus minnessidor är de mest etablerade och går att söka på namn och ort. Många begravningsbyråer har dessutom egna sökbara minnessidor.

Det som står där är däremot inte en officiell uppgift, utan något anhöriga har lagt upp. Som besked om att begravningen redan hållits duger det gott. Som underlag i en bouppteckning duger det inte, och då är det folkbokföringen som gäller.

Vilken väg ska du välja?

Tre källor, tre olika ärenden. Ställ dem bredvid varandra så syns valet.

Vanliga frågor om avlidna personer och dödsbon