Hoppa till innehållet

Vad är ett personnummer och vad betyder siffrorna?

Ett personnummer är den identitetsbeteckning Skatteverket fastställer för alla folkbokförda i Sverige. Enligt folkbokföringslagen består det av födelsetid, ett tresiffrigt födelsenummer och en kontrollsiffra, till exempel ÅÅMMDD-NNNC. Den sista siffran i födelsenumret avslöjar juridiskt kön, udda för män och jämn för kvinnor, och bindestrecket byts mot ett plustecken det år du fyller 100 år.

Mer går inte att läsa ur siffrorna. Allt annat, som namn och adress, kommer från registret numret slås upp i, inte från numret självt.

Två kartotekskort i olika ålder, ett nött och ett nytt, ligger sida vid sida på ett manilafärgat skrivbord med oskarpa, ej läsbara rader.
Formatet är detsamma i dag som det var 1967. Bara kortet det står på har bytts ut.

Så är personnumrets fyra delar uppbyggda

Grunden är folkbokföringslagens 18 paragraf, som slår fast exakt vad numret ska innehålla: "Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person fyller 100 år." Allt Skatteverket och andra myndigheter skriver om personnumret är i praktiken bara en förklaring av just den här paragrafen.

  • Position 1–6Födelsetid, år-månad-dag
  • SkiljeteckenBindestreck, plus från 100-årsdagen
  • Position 7–9Födelsenummer, sista siffran udda/jämn för kön
  • Position 10Kontrollsiffra

De enda uppgifter som man kan läsa ut av ett personnummer är födelsetid och kön.

Källa: Skatteverket, om personnummer

10 eller 12 siffror – vad är skillnaden?

I vardagligt bruk skrivs personnumret med tio siffror, ÅÅMMDD-NNNC. I formella sammanhang och i register med automatisk databehandling kräver samma paragraf i folkbokföringslagen att födelsetiden anges med hela åtta siffror, alltså fyra för året, "om det inte är obehövligt". Det ger det tolvsiffriga formatet ÅÅÅÅMMDD-NNNC som används i formella sammanhang och IT-system. Innehållet är identiskt, bara årtalet skrivs ut fullt.

Kontrollsiffran, den tionde och sista siffran, är ett relativt sent tillskott. Fram till 1967 hade personnumret bara nio siffror, födelsetid plus det tresiffriga födelsenumret, utan någon kontrollsiffra. Det var först när kontrollsiffran lades till som numret fick sin lagfästa beteckning "personnummer", enligt SCB.

Vad avslöjar de fyra sista siffrorna?

De fyra sista siffrorna är egentligen två olika saker med olika syften. De tre första av dem är slutet på födelsenumret, där den allra sista av de tre, alltså den näst sista siffran totalt, visar juridiskt kön: udda för män, jämn för kvinnor. Den fjärde och sista siffran i hela numret är kontrollsiffran, som räknas fram ur de nio föregående siffrorna för att fånga upp felskrivningar. Vill du se hur den uträkningen faktiskt går till finns en genomgång av hur kontrollsiffran räknas ut steg för steg på egen sida.

Vad händer när ett datums födelsenummer tar slut?

Varje födelsedatum har 999 möjliga födelsenummer att fördela, och i normala fall föds runt 300 barn per dag i Sverige, så marginalen är stor. Enligt SCB finns ändå ett tiotal datum, framför allt 1 januari, 1 juli och dagarna direkt efter, under 1950- och 1960-talet där födelsenumren tog slut. Förklaringen är att många som invandrat kommer från länder med mindre exakt folkbokföring, där just 1 januari och 1 juli ofta används som schablondatum när det verkliga födelsedatumet är okänt.

Lösningen finns inskriven i lagen: saknar en födelsetid fler nummer att tilldela, "får födelsedagen i stället anges med en närliggande dag i månaden", enligt folkbokföringslagens 18 paragraf. Sedan 2009 tilldelas en sådan närliggande dag istället, medan den verkliga födelsetiden registreras separat. SCB:s egna, äldre siffror pekade på att drygt 11 000 personer bar ett personnummer som inte stämde med det faktiska födelsedatumet, mot cirka 2 500 året innan, men det är ett historiskt exempel på problemets omfattning, inte ett aktuellt tal.

Vad är skillnaden mellan personnummer och samordningsnummer?

Ett samordningsnummer är enligt Skatteverket en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige, till exempel för att kunna teckna en försäkring eller ett mobilabonnemang. Det byggs upp exakt som ett personnummer, men födelsedagen ökas med talet 60. Det är den enda strukturella skillnaden: en dag mellan 1 och 31 blir 61 till 91.

Skatteverket ger själva ett fullständigt exempel: en man född den 3 oktober 1970 har födelsetiden 701003, där 03 är dagen. I samordningsnumret ökas dagen med 60 till 63, individnumret blir 239 och kontrollsiffran räknas till 1. Hela samordningsnumret blir 701063-2391.

Sedan lagen om samordningsnummer trädde i kraft den 1 september 2023 finns tre nivåer av identitetskontroll bakom numret, inte två som tidigare: styrkt (personligt besök på ett servicekontor med biometrisk kontroll), sannolik (motsvarande krav utan personligt besök, till exempel för en artist eller gästföreläsare med ett kort uppdrag i Sverige) och osäker (identiteten gick inte att styrka, som när en person inte vill medverka och legitimera sig i samband med att polisen tar personen till häktet). Bara samordningsnummer med styrkt identitet finns i SPAR, Statens personadressregister. Ett samordningsnummer ger inte rätt till bosättningsbaserade välfärdsförmåner, till skillnad från ett personnummer.

Kan ett personnummer bytas ut?

Som regel behåller du samma personnummer livet ut. Skatteverket beskriver tre skyddsnivåer för den som riskerar att fara illa, men bara en av dem ändrar själva numret. Skyddad folkbokföring innebär att adressen inte registreras eller sprids, utan att personnumret ändras. Sekretessmarkering fungerar som en varningssignal innan uppgifter lämnas ut, också utan att numret ändras. Fingerade personuppgifter, som bara Polisen beslutar om och bara vid allvarlig brottslighet som hotar liv, hälsa eller frihet, ger däremot både nytt namn och nytt personnummer.

Det finns även ett andra skäl till nytt nummer som är helt fristående från brottsskydd. SPAR anger särskilt att ett byte av juridiskt kön kan innebära nytt personnummer, och att SPAR i så fall bara har en hänvisning från det gamla numret till det nya.

Vad är skillnaden mellan ett giltigt och ett påhittat personnummer?

Att kontrollsiffran stämmer visar bara att sifferkombinationen är strukturellt möjlig, inte att den tillhör en verklig, registrerad person. De två frågorna besvaras på olika ställen: hur uträkningen går till förklaras i genomgången av kontrollsiffran, och vill du testa ett konkret nummer utan att räkna för hand finns verktyget för att kontrollera ett personnummer. Har du redan ett nummer du vet är giltigt och vill koppla det till ett namn är nästa steg att söka fram personen numret tillhör.

Vanliga frågor om personnumrets uppbyggnad

Vad menas med personnummer?

Det är den identitetsbeteckning Skatteverket fastställer för varje folkbokförd person, med stöd i folkbokföringslagen. Ett nyfött barn får sitt nummer vid registreringen i folkbokföringen, och den som invandrar får sitt när invandringen registreras.

Går det att se kön utifrån ett personnummer?

Ja, den sista siffran i födelsenumret är udda för män och jämn för kvinnor. Det är det juridiska könet som avses, det vill säga det kön som är registrerat hos Skatteverket, inte nödvändigtvis det biologiska.

Hur känner jag igen ett samordningsnummer?

På dagssiffrorna. Eftersom födelsedagen alltid ökas med 60 i ett samordningsnummer ligger de två första siffrorna efter sekelskiljetecknet mellan 61 och 91, medan en dag i ett vanligt personnummer aldrig är högre än 31.

Ändras personnumret om jag flyttar utomlands?

Nej. Enligt Skatteverket behåller den som en gång fått ett personnummer i normala fall samma nummer livet ut. De enda ändringar som faktiskt byter ut numret är fingerade personuppgifter efter beslut av Polisen och byte av juridiskt kön.

Sök person med personnummer