Störande grannar – vem bor där och vad kan du göra?

Uppdaterad 19 augusti 2026 · Av redaktionen

Om du går vidare till en tjänst via en märkt länk kan vi få provision från tjänsten.

Vem bor på adressen bredvid?

Har du aldrig träffat grannen, eller är ni nyinflyttade i huset, är identifieringen ofta det som gör nästa steg möjligt. En sökning på adressen hos en söktjänst som Ratsit visar vilka som är folkbokförda där, precis som vid vilken annan adress som helst – att slå upp grannar är ett av de scenarier tjänsten själv beskriver som en vanlig sökning. Hela bryggan mellan en adress och ett namn, inklusive Skatteverkets egen tjänst för din egen adress, går igenom i genomgången av vem som bor på adressen.

Syftet styr tonen här. Identifieringen är till för att du ska veta vem du pratar med, eller vem en formell anmälan ska gälla, aldrig för att kartlägga eller bevaka grannen i allmänhet.

Prata med grannen först

Hyresgästföreningens jurist Ingrid Buskas, verksam i region Sydost, är tydlig med att det första rådet nästan alltid är detsamma: ta samtalet direkt med grannen. Bäst blir det om du väntar tills du inte längre är irriterad, tar snacket i trappuppgången, berättar konkret vad du hör och frågar öppet i stället för att anklaga. Föreslå gärna en praktisk lösning, som att flytta en högtalare.

Fungerar inte ett samtal, eller vågar du inte ta det själv, är nästa steg att fråga andra i huset om de upplever samma sak. Delar flera grannar bilden väger en gemensam anmälan tyngre längre fram.

Börja föra en störningsjournal

En störningsjournal är precis vad namnet säger: en lista där du antecknar varje tillfälle du blir störd, med dag, tid och vad störningen bestod av. Hyresgästföreningen rekommenderar den rakt av, och flera bostadsrättsföreningar delar ut egna nedladdningsbara mallar för samma syfte, vilket visar att en skriftlig logg är precis vad en hyresvärd eller styrelse förväntar sig innan de agerar.

Hyresvärd eller BRF-styrelse: nästa steg

Bor du i hyresrätt anmäler du till hyresvärden när samtalet inte hjälpt. Reagerar värden inte kan Hyresgästföreningen hjälpa dig bedöma om störningarna är allvarliga nog för en ansökan till hyresnämnden. Många hyresvärdar har dessutom avtal med en störningsjour som du når via hyresvärdens eget journummer, inte en fristående allmän linje – i Göteborg har till exempel Störningsjouren akuta utryckningstider söndag till torsdag 20–03 och fredag till lördag 20–04, alltid anonymt mot den som stör. Upplägget varierar mellan kommuner och hyresvärdar, så kolla med din egen värd om motsvarande finns.

Bor du i bostadsrätt eller i ett villaområde med gemensam förening har styrelsen en liknande roll som hyresvärden och hanterar trivselstörningar på samma sätt. Kontakta styrelsen skriftligt, gärna med din störningsjournal som underlag.

Konsumentverket bekräftar samma trappa i sin egen vägledning: prata med grannen, be hyresvärden framföra klagomålet eller kontakta en eventuell störningsjour, och kontakta hyresnämnden om hyresvärden inte lyssnar och det saknas störningsjour.

Hur mycket ljud får grannen göra?

Ett konkret riktmärke gör bedömningen mindre av tyckande. Enligt Hyresgästföreningen, som hänvisar till Folkhälsomyndighetens allmänna råd, bör maximalt ljud som sällan förekommer inte överstiga 45 decibel i sovrum och vardagsrum, och ljud som återkommer ofta inte överstiga 30 decibel. Boverket pekar i sin tur ut Folkhälsomyndigheten som tillsynsvägledande myndighet för buller inomhus, med egna allmänna råd, FoHMFS 2014:13.

• Sällan förekommande maxljudHögst 45 dB
• Ofta förekommande ljudHögst 30 dB
• KällaFolkhälsomyndighetens allmänna råd, FoHMFS 2014:13

När blir det en miljöförvaltningsfråga?

Buller har en egen eskaleringsväg utöver hyresvärden. Boverket beskriver kedjan steg för steg: vänd dig först till den som orsakar bullret, eller till fastighetsägaren, fastighetsförvaltaren eller BRF-styrelsen. Hjälper inte det, kontakta miljökontoret, eller motsvarande, i din kommun, som bedömer situationen och kan besluta om åtgärder. Är du missnöjd med kommunens beslut går det att överklaga till länsstyrelsen, och i sista instans till mark- och miljödomstolen.

Ett konkret exempel på hur det ser ut i praktiken: Stockholms stad tar emot anmälningar om inomhusbuller i första hand via en e-tjänst, skickar anmälan vidare till fastighetsägaren för svar, och räknar normalt med två veckors handläggningstid. Är ni flera grannar som delar samma störning uppmanas ni göra en gemensam anmälan, vilket kräver fullmakt från de andra. Miljöförvaltningens kontaktcenter nås på 08-508 28 900 eller [email protected], måndag till torsdag 8–16 och fredag 8–15. Andra kommuner har egna kontaktvägar, men principen är densamma.

När blir det en polissak?

Gränsen är skarp och den sätts av polisen själva: ring 112 vid ett misstänkt pågående brott, eller om polisen behöver komma till platsen snabbt. Handlar det i stället om ett tips som inte är akut, till exempel en misstanke som byggts upp under en tid, kontaktar du polisen via deras webbformulär eller ringer 114 14 och säger "tips" i talsvaret.

Vanligt oljud, hög musik eller återkommande gräl är inte i sig ett brott och inget du ska bevaka grannen för. Det är först vid en konkret misstanke om brott, till exempel våld eller annat som kräver ingripande, som polisen är rätt väg – och då handlar det om att lämna ett tips om det du faktiskt hört eller sett, inte om att hålla utkik i förebyggande syfte.

Vanliga frågor om störande grannar

Är identiteten det enda som saknas just nu: sök adressen hos Ratsit och se vilka som är folkbokförda där innan du tar nästa steg.