Är brottsregistret offentligt i Sverige?
Uppdaterad 19 augusti 2026 · Av redaktionen
Nej. Belastningsregistret är hemligt och skyddas av sekretess, till skillnad från till exempel folkbokföring, bolagsregister och fastighetsregister som är fritt sökbara. Du kan alltid begära ut ditt eget utdrag gratis en gång om året, men ingen annan får någonsin hämta ut det åt dig eller om dig – vissa verksamheter kan bara, med stöd i en namngiven lag, kräva att du själv begär ut och visar upp ett begränsat utdrag. Domar däremot är offentliga handlingar, fast det finns inget samlat register – varje dom begärs ut hos den domstol som avgjorde målet.
Vill du kolla upp en person inför en affär eller en uthyrning är det andra, faktiskt tillgängliga uppgifter som gäller: namn, adress, telefonnummer och bolagsengagemang, inte brottsuppgifter.
Om du går vidare till en tjänst via en märkt länk kan vi få provision från tjänsten.
Belastningsregistret är hemligt, inte offentligt
"Registret är hemligt, vilket betyder att bara vissa myndigheter har rätt att ta del av vad som står där. Uppgifterna i registret omfattas av sekretess", skriver Ekobrottsmyndigheten om belastningsregistret, som förs av Polismyndigheten enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Sekretessen är dessutom absolut enligt 35 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Det gör belastningsregistret till ett tydligt undantag från den svenska offentlighet som annars präglar exempelvis folkbokföring, fastighetsuppgifter och företagsregister.
Vem får begära ut ett utdrag – och vem får inte
Du får alltid begära ut ditt eget, fullständiga utdrag, gratis en gång per kalenderår, enligt 9 § första stycket i lagen. Polisen bekräftar samma sak på sin egen sida: kostnadsfritt, förutom utdrag som ska användas utomlands. Har du digital brevlåda som Kivra, Billo eller Min myndighetspost kan nästan alla registerutdrag skickas dit direkt.
Begränsade utdrag för ett specifikt syfte kräver stöd i en namngiven lag, inte en allmän arbetsgivarrätt. Lagens 9 § andra stycke räknar upp vilka: skolan, försäkringsdistribution, boenden som tar emot barn, insatser åt barn med funktionshinder, arbete med barn i övrigt, rätt eller tillstånd i utlandet, samt två nya tillägg från 2026 – arbete i hemmet åt äldre eller funktionsnedsatta, och ledande befattningar i kommuner. Sedan 15 juli 2026 har dessutom utdraget för skolväsendet byggts ut med fler brottstyper och kortare giltighetstid, från ett år till sex månader, i takt med att fler verksamheter som komvux nu omfattas.
En vanlig missuppfattning är att arbetsgivaren själv kan hämta ut ett utdrag om en anställd eller sökande. Så fungerar det inte. Det är bara du själv som kan begära ut uppgifter ur ditt eget register – arbetsgivaren kan bara be dig visa upp det du redan fått, aldrig hämta det på egen hand.
Domar är offentliga – men det finns inget samlat register
En dom är en offentlig handling enligt tryckfrihetsförordningen, och vem som helst kan begära ut den. Det som saknas är en genväg: det finns inget centralt register som samlar alla domar mot en viss person, utan varje domstol måste kontaktas för sig. Vet du vilken domstol och gärna vilket målnummer det gäller går det snabbast, annars får du utgå från var och när händelsen ägde rum.
I praktiken kontaktar du domstolen direkt, ofta via ett webbformulär för en handling i taget, eller mejl om det gäller flera. Du kan vara anonym när du begär ut en allmän handling, även om ett personligt besök på domstolen ger säkrast anonymitet. Domstolen tar ut en avgift enligt avgiftsförordningen, som skiljer sig beroende på om du vill ha handlingen som e-post, brev eller papperskopia. Handlingar från långt tillbaka kan dessutom ha gallrats eller flyttats till stadsarkivet, så allt går inte alltid att få tag på.
Sedan februari 2025 kan domstolar dessutom lämna ut en dom med förbehåll, det vill säga på villkor att personuppgifterna varken publiceras eller görs sökbara i en databas. Rätten att ta del av en enskild dom finns alltså kvar som förut, men domstolen kan numera villkora hur uppgifterna får spridas vidare.
Lexbase och det uppmärksammade EU-domstolsmålet
Lexbase beskriver sig själv som en digital nyhetsplattform med fokus på rättsväsendet, som bevakar rättsfall från tingsrätt till Högsta domstolen. Att låsa upp en artikelöversikt om ett enskilt mål kostar 149 kr, en årsprenumeration lika mycket. Tjänsten har ett utgivningsbevis, vilket är skälet till att den historiskt kunnat luta sig mot yttrandefrihetsgrundlagen snarare än den vanliga GDPR-tillämpningen.
Den 9 juli 2026 kom EU-domstolen med sitt avgörande i det uppmärksammade Lexbase-fallet (mål C-199/24). Domstolen slog fast att undantag från GDPR av yttrandefrihetsskäl bara får gälla journalistiska, akademiska, konstnärliga eller litterära ändamål, att den registrerade alltid måste ha tillgång till GDPR:s egna rättsmedel, och att försäljning av fällande brottmålsdomar till vem som helst, utan redaktionell bearbetning, sannolikt inte uppfyller kraven för journalistikundantaget. Enligt Computer Sweden omfattas även liknande tjänster, som Mrkoll och Krimfup, av samma bedömning.
Rättsläget är under prövning. Målet har återförvisats till Attunda tingsrätt för det slutliga avgörandet, och ett överklagande är inte osannolikt – det kan dessutom krävas ändringar i själva yttrandefrihetsgrundlagen för att leva upp till EU-kraven, enligt Computer Sweden. Lexbase menar för sin del att man redan anpassat verksamheten efter Högsta domstolens beslut från 2025, och enligt en granskning i Kollega går det numera att söka på ett namn och få veta om personen är dömd, medan den fullständiga domen i stället måste begäras ut från domstolen med hjälp av målnumret – samma väg som beskrivs ovan.
Vad söktjänster som Ratsit får och inte får visa
Uppgifter om brott och lagöverträdelser är en egen skyddad kategori, precis som känsliga personuppgifter, och får inte behandlas utan medgivande från Integritetsskyddsmyndigheten. Det gör en vanlig personsökning hos en tjänst som Ratsit till något helt annat än en tjänst som Lexbase: Ratsits produkter, som Lönekollen, Ratsitkatalogen, Följfunktionen och Självbevakning, rör inkomst, adress och civilstånd, inte brottmål. Ratsit visar inte om en person är dömd för brott i en vanlig sökning.
Vad kan du faktiskt kolla upp?
Adress, telefonnummer och bolagsengagemang går bra, helt lagligt och utan att röra belastningsregistret.
Vad du faktiskt kan kolla upp inför en affär
Oron bakom frågan handlar sällan om lagtext i sig, utan om ett konkret beslut: ska du hyra ut lägenheten, anlita hantverkaren eller göra affären med säljaren på Blocket? Den vägen går via vanlig, laglig personupplysning snarare än ett register du ändå inte kommer åt. Genomgången av hur du kollar upp en säljare eller köpare och hur du kollar upp en hantverkare beskriver hur det görs i praktiken, och gäller affären ett företag finns samma sak i genomgången av hur du kollar upp ett företag. Vill du förstå hela systemet bakom, inklusive varför så mycket annat faktiskt är offentligt i Sverige, finns grunderna i genomgången av personupplysning.
Vanliga frågor om brottsregister och offentlighet
Är domar offentliga handlingar – och hur begär jag ut en?
Ja, en dom är en offentlig handling som vem som helst kan begära ut. Det finns inget samlat register, så du kontaktar den domstol som avgjorde målet, gärna med målnummer, och betalar en avgift som varierar med leveranssätt.
Är det lagligt att sälja domar, som Lexbase gör?
Frågan är inte slutgiltigt avgjord. EU-domstolen slog i juli 2026 fast att försäljning av fällande domar utan redaktionell bearbetning sannolikt inte uppfyller kraven för journalistikundantaget, men målet har återförvisats till svensk domstol för det faktiska avgörandet.
Handlar oron i grunden om att veta vem du faktiskt har att göra med: sök personen hos Ratsit och se namn, adress och telefonnummer innan affären blir av.